Det blir inte alltid som man tänkt sig. Men söt var hon. 

 

Jag hade tänt ljus och placerat gungstolen med fårskinnet på en lämplig plats för fotografering så att vi i år hinner skicka julkort till närmaste släkt och vänner. Hon fick röd rosett i håret och så höll hon i små mjuka hjärtkuddar och tittade på ljusen då och då. Hon till och med fyrade av sitt bästa leende. Men näe, det gick inte. Hittar inte inställningarna i min kamera och tålamodet hos varken mamma eller lillan det bästa. Det slutade med att hon tog bilder på mig i gungstolen med sin leksaksmobil. Så det kan gå!

 

Antingen låter man irritationen få fäste över att det som verkade bli så perfekt inte blev det eller istället vara tacksam för den ganska roliga stund vi fick tillsammans. Jag väljer det sista idag.